Klämning (squeeze): så räknar du, och vad talen är värda Klämning är den procentuella hoptryckningen av O-ringens snöre när spåret sluts. Räkna den som (snörediameter W minus spårdjup G) delat med W, gånger 100. Formeln är kontrollräknad mot ett publicerat räkneexempel: 3,53 mm snöre i ett 3,09 mm djupt spår ger (3,53 − 3,09) / 3,53 = 12,5 procent, vilket stämmer med det angivna talet. Har du ett målintervall i procent och en vald snöredimension, får du spårdjupet direkt ur samma formel: G = W × (1 − squeeze/100).

Talen är svagt underbyggda: varken Parker O-Ring Handbook ORD 5700 eller ISO 3601-2 har kunnat kontrolleras mot dem. Två ytterligare sammanfattningar cirkulerar med avvikande statiska intervall, 15 till 25 procent respektive 20 till 30 procent utan uppdelning på axiellt och radiellt, men ingen av dem har en spårbar adress och de bör inte användas. Använd Marcos intervall som utgångspunkt för ett förslag, och verifiera mot tätningsleverantörens eget datablad innan du fryser ett spårmått i ritning.

Sträckning vid montering En O-ring som träs på en axel eller ned i ett spår med större innerdiameter än ringens egen blir sträckt, och sträckningen får konsekvenser för klämningen. Marco Rubber anger som allmän regel 0 till 5 procent sträckning av ursprunglig innerdiameter. Överskrid inte det utan skäl: sträckning minskar snörediametern, ungefär med halva den procentuella innerdiameterökningen, alltså cirka 2,5 procents mindre snöre vid 5 procents sträckning. Detta är egenskapen som gör sträckning farlig i konstruktionen: minskad snörediameter äter direkt av klämningen, och en tätning som dimensionerats till 20 procent klämning på nominellt snöre kan hamna påtagligt lägre efter montering. Åtgärden är att räkna klämningen på det sträckta snöret, inte på katalogmåttet, och att välja en ringstorlek som ligger närmare spårets diameter i stället för att sträcka en mindre ring på plats.

Fyllnadsgrad i spåret (gland fill) Spåret ska aldrig fyllas helt. Marco Rubber anger 75 procents nominell fyllnad och 25 procents tomrum för standardapplikationer. Skälet är att en elastomer i praktiken är inkompressibel: om ringen värms, sväller i mediet eller båda delarna, och spåret redan är fullt, finns ingen fri volym att expandera i. Följden blir hydrauliskt lås, onormalt högt kontakttryck mot spårväggarna, och i värsta fall deformerat spår eller en tätning som inte längre kan följa tryckvariationer. Konstruktionsåtgärden är alltså att räkna spårets tvärsnittsarea mot ringens tvärsnittsarea vid nominella mått och lämna en marginal, och att räkna med den svällning som mediet faktiskt ger på det valda materialet, inte bara med termisk expansion. Ett intervall 75 till 90 procent förekommer i cirkulerande sammanfattningar men saknar spårbar adress och bör inte användas som konstruktionsgräns.

Drifttryck, extrusion och stödringar Extrusion är att gummit pressas ut i det diametrala spelet mellan de tätade delarna och nöts sönder där. Motståndet mot extrusion styrs av samspelet mellan tre storheter: extrusionsgapets storlek, systemtrycket och blandningens hårdhet i Shore A. Det praktiska svaret när uppgiften saknas är att begära nomogrammet direkt från tätningsleverantören för den blandning du valt, eftersom värdena är hårdhetsberoende och inte kan gissas fram ur en tumregel. Ett tal som ofta cirkulerar bör hanteras försiktigt: Marco Rubber skriver att de flesta O-ringar är konstruerade för drifttryck upp till cirka 1500 psi (103 bar). Det är ett allmänt uttalande om drifttryck och sidan kopplar det varken till extrusion eller till behov av stödring, så det får inte användas som tröskel för när stödring krävs. Någon sådan tröskel är inte belagd.

Stödring (back-up ring) är åtgärden när gapet inte kan minskas tillräckligt eller trycket är för högt för blandningen. Enligt distributören o-ring-stocks.eu O-Ring Manual placeras en enkel stödring på sidan motsatt trycket, medan två stödringar, en på vardera sidan, används vid dubbelriktat eller pulserande tryck, och materialvalen är hård elastomer, PTFE eller PEEK.

Ytfinhet på tätningsytorna För statiska tätningsytor anger Apple Rubbers seal design guide 32 µin RMS för vätskor och 16 µin RMS för vakuum och gaser, och Marco Rubber anger oberoende samma uppdelning, 32 för vätska och 16 för gas. Två saker måste läsas tillsammans med de talen. För det andra är båda distributörs- eller tillverkarsidor, inte standardtext. Omräknat till mikrometer, vilket är en omräkning och inte en angiven uppgift, motsvarar 32 µin cirka 0,81 µm och 16 µin cirka 0,41 µm. Apple Rubber anger dessutom att ytor så grova som 64 till 128 µin RMS (cirka 1,6 till 3,25 µm) kan tolereras i mindre kritiska statiska fall, men att 32 µin RMS är att föredra. Konstruktionsregeln blir alltså: sätt 32 µin RMS som normkrav på statisk tätningsyta, skärp till 16 vid gas och vakuum, och acceptera grövre än 32 endast medvetet och i okritiska fall.

Apple Rubber anger 10 till 20 µin (cirka 0,25 till 0,51 µm) som mest önskvärt för reciprokerande tätning, medan Marco Rubber anger 8 till 16 för dynamiska ytor. Apple Rubber anger vidare att dynamiska ytor bör vara kulblästrade, elektropolerade, honade, brynta eller hårdkromade för att hålla kvar smörjmedel, och att roterande tillämpningar bör ha 16 RMS (cirka 0,41 µm) på axeltappen men medvetet grövre spårytor, 32 RMS (cirka 0,81 µm), för att motverka att ringen vandrar i spåret.

Spårmått per AS568: obelagt och motstridigt För 0,070 tums snöre anger pifabricators.com serien 001 till 050 medan oringsupplyco.com anger 006 till 050; för 0,139 tum anger de 201 till 284 respektive 210 till 284; för 0,275 tum anger de 400 till 475 respektive 425 till 475. Serierna 102 till 178 för 0,103 tum och 309 till 395 för 0,210 tum är de enda som sammanfaller. Oringsupplyco skriver dessutom uttryckligen att dash-nummer 001 till 005 inte är standardstorlekar, vilket direkt motsäger den andra sidans 001 till 050. Ingen AS568-serietabell är alltså belagd här, och den som behöver en måste hämta den ur SAE AS568 självt eller ur en tätningsleverantörs egen katalog.

Själva spårmåtten står inte i AS568 oavsett vilken serieindelning som är rätt: AS568 anges vara en storlekslista över O-ringens egna mått, medan spårdimensionerna hänvisas till SAE ARP 1231 och den nyare ARP 5681. Den kopplingen kommer från icke namngivna distributörssidor och är obelagd, så den bör kontrolleras mot standardernas egna omfångsangivelser innan den används som argument för vilken standard som ska köpas in.

ISO 3601-2: vad som uppges om standarden ISO 3601-2 är den formellt utpekade standarden för metriska spårdimensioner, men standardtexten är en betalstandard och har inte kunnat kontrolleras. ISO 3601-2 uppges täcka snörediametrar från 0,5 till 12,00 mm och dela upp tabellerna efter tre applikationstyper, flänspackning, kolvtätning och kolvstångstätning, med skilda värden för statiskt och dynamiskt bruk. Uppgiften är svagt underbyggd. Åtgärden för den som behöver metriska spårmått är att köpa ISO 3601-2 via SIS eller ISO, eller att använda tätningsleverantörens metriska spårtabell, som normalt är utgiven mot samma standard. Toleransklasserna i ISO 3601-1 (klass N respektive S) i konkreta plus- och minusmillimeter per snördiameter är inte fastställda här.

Fasningar och införingsradier Konkreta tal saknas. Detta skrivs alltså som ett frånvaropåstående: underlaget anger ingen siffra för fasningsvinkel eller införingsradie. Den som konstruerar en montering måste hämta måttet ur tätningsleverantörens monteringsanvisning eller ur ARP 5681, och bör i väntan på det säkerställa kravet på annat sätt, genom att kontrollera att alla kanter och gängor som ringen passerar under montering är brutna och att inga skarpa övergångar finns i monteringsvägen.

Andra statiska tätningsformer Jämförande konstruktionsdata för flatpackning, formad packning och X-ring eller quad-ring mot O-ring har inte kunnat beläggas: varken klämningsintervall eller skillnader i spårdjup mellan formerna finns i underlaget. Det finns alltså ingen grund här för att rekommendera en X-ring framför en O-ring i ett givet fall, och inget spårmått för X-ring får härledas ur O-ringstalen ovan, eftersom X-ringens dubbla tätningslinjer och annorlunda tvärsnitt gör klämningsintervallen icke överförbara. Åtgärden är att begära spårtabellen från den tillverkare vars profil ska användas, eftersom X-ring- och quad-ringprofiler är tillverkarspecifika på ett sätt som O-ringen inte är.